Svensk ordbok 2009, webbversion

i frå´ga el. ifrå´gaifrå´ga adverb i|­fråga1under över­vägande Nolldet kommer inte i frågahan kommer inte i fråga för tjänstensedan 18262ofta med prep.om vad beträffar Nolli fråga om skönhet kan Stock­holm mäta sig med de flesta an­dra huvud­städer○äv. syftande på ngt redan nämntsom det här gäller hon hade aldrig sett mannen i frågasedan 1789